• Välkommen
• Lediga jobb
• Så arbetar Aluma
• Möt försäljarna
• Försäljarnas Förening
• Tidningsarkiv
• Alumas bloggsida
• Aluma shop
• Stöd Aluma
• Kontakta oss
• FAQ

[Sveriges radio] I takt med utförsäljningen av den så kallade allmännyttans lägenheter blir andelen socialbidragstagare allt större i de områden som blir kvar. Det säger bostadsforskaren Bengt Turner.

– Om man är en stor allmännytta och tar hand om ganska många socialt svaga hushåll och sedan säljer ut en del av sitt bestånd, då står man antagligen kvar där med sina socialt svaga hushåll och kommer att glida alltmer mot en socialnytta, säger han.

Vilka risker finns det med det?

– Risken är att det blir mer och mer utpekande. Det räcker inte med att man är socialt svag utan nu kommer också var man bor att förstärka den bilden.

Studien som forskarna Bengt Turner och Lena Magnusson just nu lägger sista handen vid, visar att ju mindre de kommunala bostadsbolagen, alltså allmännyttan, är, desto större är andelen hyresgäster med socialbidrag eller invandrare från fattiga länder.

När kommuner på olika håll i landet nu börjat sälja ut delar av sina egna bostadsbolag, riskerar därför koncentrationen av svaga hyresgäster att öka enligt Bengt Turner.

– Det innebär att de mer eller mindre tvingas ta hand om alla svaga hushåll i kommunen, säger han.

Men är det inte det som allmännyttan är till för?

– Jo, det kan man säga. Men samtidigt finns det en väldigt stark strävan hos allmännyttan att vara som ett vanligt bostadsföretag också. Att kunna konkurrera med andra bostadsformer och att inte vara särskilt utpekande om man bor i allmännyttan. Det är socialbostäder vi försöker undvika på olika sätt.

Lomma och Vallentuna är två exempel där det enligt studien är mer än tio gånger så vanligt med socialbidragstagare i allmännyttiga lägenheter än i andra bostadsformer. Det motsatta bekymret är när vissa kommunala bostadsbolag knappast alls tar hand om socialt belastade människor. Men Bengt Turner har också sett tydliga sociala uppdelningar inom samma bolag.

– Även om en stor stark allmännytta tar hand om merparten av de svaga hushållen i en kommun, kan det vara så att de har en liten finavdelning och en mindre fin avdelning inom sitt bestånd.

På andra håll i Europa har ofta de kommunala bostadsbolagen rollen av att i första hand ordna sociala bostäder. Delvis kan Sverige vara på väg åt det hållet, tror Bengt Turner.

Men det finns bostadsbolag som stretar emot. Vätterhem med 8 000 lägenheter i Jönköpings kommun har tillsammans med kommunen arbetat för att öka den sociala blandningen i bostadsområdena. Det innebär tuffare uthyrningspolicy men också att även privatvärdar tvingas ta ansvar, berättar markandschefen Christer Ask.

– Det är en av de mest viktiga frågorna för att motarbeta utanförskap, tror jag. Exempelvis tror jag barn måste ha förebilder, och då är det viktigt att föräldrar och de som bor i området har olika bakgrund och har arbete så att man får förebilder när man växer upp i ett område.

Tycker du att ni har lyckats?

– Jag tycker att vi är på mycket god väg, säger Christer Ask.

Relaterade länkar

Sveriges Radio 

Uppsala universitet: Institutet för bostads- och urbanforskning

Vätterhem